hahaahanna

Som vanligt på måndagar (åtminstonde varannan måndag) stod klockan på 07.30. Tog mig upp och begav mig till stallet. Väl där möttes jag av vatten, vatten å lite mer vatten. Vattenledningar som pajjat pga kylan och stått och sprutat hela natten. Så det var bara till att åka hem igen och eftersom det inte fanns så mycket att göra här hemma så kändes måndagen evighetslång. Tiden innan jobbet kröp otroligt segt frammåt, tack och lov gick tiden på jobbet superfort i stället.

Idag är det kurs mellan 13-17 som gäller, ärligt talat vet jag inte vad det är för kurs men det blir nog bra. Därefter blir det några timmars monterande och sedan hemgång, ska bli riktigt skönt att komma hem i tid för en gångs skull.

För övrigt så gick mitt smör ut igår, jag trode nästan att det var omöjligt.. Fast å andra sidan stod det i min kyl redan innan jag åkte till Thailand, de var ju faktiskt ett tag sedan nu.

Ligger på vardagsrums golvet och funderar på varför jag alltid hamnar här, på golvet. Ibland är det ju rätt givet, som när jag tränar till exempel men oftast så är et inte träning som får mig att placera mig här.Så varfööööör, det är ju inte överdrivet bekvämt och framför allt är det kallt. Men här sitter jag iaf, på golvet brevid min sköna soffa.

Började som sagt dagen med ritt där efter dog jag i soffan ett x antal timmar. Insåg sedan att det inte är helt okey att spendera dagen inomhus när solen strålar så det blev en välbehövlig powerwalk på 40 min. Slog mig ner i soffan två sek innan jag såg min kära systers status uppdatering på facebook, den handlade om mat och fick mig att inse följande: min mage har inte fått i sig någonting alls på hela dagen. Så jag bjöd in mig lite fint på middag. Spenderade lite tid där och ja nu sitter jag här hemma på mitt fina golv. Ska snart pallra mig iväg och möta en filur som jag inte träffat på år och dagar. Ska bli trevligt och förhoppningsvis få mig på bra humör :).

Mitt humör är allt annat än stabilt. Eller vet inte riktigt om det är humöret, men någonting är ostabilt. Känner mig tipptopp ena sekunden och nästa vill jag bara lägga mig ner och försvinna. Det är skapligt påfrestande och jag skulle uppskatta om min kropp kunde besluta sig för hur den vill känna sig någon gång, för den här berg och dalbanan vill jag mer än gärna hoppa av.

Hur som helst spenderades Fredagen med Byllan, pizza, film och godis. Somnade som en stock rätt tidigt vilket resulterade i uppvaknande fööör tidigt. Men vad gjorde de när solen sken och ridning stod på dagens schema. Tog oss bort till travbanan, vet inte vem som var gladast, jag eller hästen. För när man sitter på en helt överlycklig häst och det går så fort att man får farttårar då känner man sig riktigt fri.

Vet inte riktigt hur planerna för kvällen ser ut men jag vet att min kyl är fylld av alkohol.



Vill tillbaka till Thailand, inga bekymmer

Onsdagen rullade på rätt fort. Kom hem hann inte mer än sätta mig i soffan innan det ringde på dörren och vips hade jag en man i min lägenhet som pratade om brand mojs och så vidare. Det hela fick ett spännande avslut och jag är nu en brandgrej rikare. Därefter dök nästa grabb upp, tack och lov inte för att sälja något. När jag sedan var ensam var tanken att sova, gick sådär. sov, vaknade, sov, vaknade, sov, vaknade och så vidare. Var heeelt död i morse och de syntes kan jag lova. Jaaajaaaa man kan ju inte gå runt och vara perfekt varenda dag.

Nu ska jag snart plocka upp min lilla kompis osefine, tillsammans ska vi bege oss ut på äventyr i kylan i sällskap av två riktiga män. En av dem kan beskådas på bilden nedanför

Lycka är ordet som bäst beskriver min gårdag. Allt flöt på bra och kvällens hoppträning fick mig att känna ren å skär lycka. Hade förväntat mig att vi skulle vara rätt rostiga efter att inte hoppat på hur många veckor som helst, men icke! Underbara hästskrället skötte sig galant och nu längtar jag till 12 mars då vi ska bege oss ut på årets första tävling. Wiiiiiiiiiiiiii!

Trots att jag vaknade upp och såg precis ut som ett troll har lyckokänslan hållt sig kvar hela dagen. Eller okey den spatserade på en tunn tråd då tåget krånglade massor i morse men med lite hjälp på traven lyckades jag komma på en del bra saker som tågförseningen förde med sig, bland annat att jag hann ta mig upp till pressbyrån och införskaffa frukost.


Solna 18/4 2010

Blev väckt 05.45 i morse av ett väldigt oväntat telefonsamtal. Det piggade upp mig sådär på morgonkvisten men lyckades tack och lov somna om. Dagen spenderades sedan med Jåsen, promenad och därefter kämpade vi tappert med att få fram min lilla bil. Äsch lusten att sitta här och skriva är lika med noll. Har åter igen slarvat bort den lilla livsgnistan jag hittade men den kommer väl tillbaka när det passar.

Solsidan nu och därefter sängen som jag längtat efter halva dagen. Har bäddat med mina fina nya lakan så det är extra mysigt :D

Blev inget jobbande för min del igår, inte på grund av tågen dock. I stället kom Jåsen förbi en sväng och senre tog vi oss till jannis för lite lunch. På kvällskvisten dök det upp lite folk så de blev drickande och donande. När folket sedan gått bäddade jag ner mig i soffan och bara tog det lugnt.

Blev helt lycklig i morse när jag såg att solen strålade, svidade om på två röda och tog mig sedan till stallet. Blev en uteritt på Zeb, vilket var riktigt mysigt om man bortser från snöskotrarna som körde i 180 och gjorde höga hopp mitt framför näsan på en annars svårskrämd häst. Men vi klarade oss ur det hela levande och utan flygturer.

Resten av dagen har gått åt till att slappa och äta middag hos syster. Har även varit duktig och städat "heeeela" lägenheten, tack tack tack för att den är så pass liten. Nu ska det kollas film, tror jag råkade välja en sorlig rackare så det är bäst att plocka fram näsdukarna också.

Det är som sagt inte roligt när det händer en själv, tji fick jag för att jag nämnde saken, tji fick jag för att jag skrattat åt andra som gjort det och tji fick jag som vurpade igår. Det var i och för sig ingen värsting vurpa, den var faktiskt väldigt mild och de såg mer ut som " ja men jag sätter mig väl lite fint i snödrivan här". Efter vurpan tog jag mig vidare mot tåget, väl på tåget var jag så inne i min bok att när jag sedan skulle byta tåg i Vh glömde mina älskade vantar, vilket jag inte upp täckte förän jag stod i älvsjö och höll på att frysa fingrarna av mig. Och varför var jag i Älvsjö?? Jo för att tåget säger "Hej jag går inte längre utan vänder tillbaka till Vh, det är total stopp mellan Älvsjö och Centralen ta er här i från på annat sätt". Så jag stod vilsen i Älvsjö, utan vantar. Nåja så vilsen var jag inte, eller jo lite tills jag hittade mina kollegor. Slutade med att vi delade på en taxi (som jag förövrigt tjänade 100 kr på och de är ju alltid trevligt).

Nu på morgonkvisten var det tänkt att jag skulle rida lilla grå men när mina ögon sökte sig ut genom fönstret och tillslut fastnade på min bil insåg jag att det var ett omöjligt uppdrag. Bilen är numera vit och totaaalt insnöad. För att ta sig ut från min parkeringsplats krävs de nog 4 timmars skottande och den tiden finns inte nu. Ska bli intressant att se om man ens lyckas ta sig till jobbet, all busstrafik är inställd pga halka och tågen ligger inne med grooova förseningar, wohooo. Ska man se något positivt med det hela så är det faktiskt mycket finare ute nu.
¨


Såhär fint landade jag när jag halkade, dock med lite mer kläder, lite längre hår och i ett kallare land

Snö, snö, snö.. Hur mycket man än gnäller vill den aldrig ge upp. Fast det är bättremed snö, bättre än isgatan som är nu. Jag bara väntar på att min praktvurpa ska infinna sig, hittils har jag lyckats hålla mig på fötter men nära har det varit flertalet gånger. I förrgår när jag gick till tåget var det en brud som gjorde en otroligt snygg vurpa och fast man inte borde kunde jag inte låta bli att skratta lite. För det ser ju faktiskt ganska kul ut när folk halkar, faller och sedan ligger där med benen sprattlandes rakt upp i lufen. Det är kul, så länge det inte händer en själv.

Idag är det Torsdag, idag är det ännu en dag av eftermiddagsarbete, idag är det buuuurek till middag. Håller tummarna för att kvällen ska gå fort, inte bara för att det är just Fredag i morgon utan även för att de bjuds på tårta på jobbet och den som känner mig känner även till min svaghet för allt med lite för mycket socker i.

Nej jag är inte död, inte heller har jag åkt fast för knarksmuggling eller blivit bortgift till någon äldre herre i turban med ett sprängfyllt bankkonto. Däremot har jag återvänt till kalla sverige och glömt kvar livsgnistan i thailand. Men med ett par förmiddagar fyllda av sol och duktig häst börjar det kännas bättre. Eftersom tiden inte riktigt är på min sida just nu får det bli några bilder från Thai innan jag måste rusa till tåget.